Nu ar resan slut
Hej!
Det blev inget inlagg igar kvall, hade varit uppe sjukt lange och spenderat hela dagen pa ett flygplan, sa jag ville bara umgas med mamma en stund och sen sova.
Herregud, jag har helt missat att jag har å,ä och ö nu. Pinsamt.
Hur som helst, flyget tog lång tid och jag har fortfarande ont i min rumpa efter att ha suttit stilla i sammanlagt 12 timmar igår. Mellanlandningen var lite väl kort, när jag kom av det första planet hade boardingen på det andra redan börjat, så jag fick bara en liten bensträckare.
Men till slut kom jag äntligen fram till Sverige. Fan va deppig jag blev. Jag vill verkligen fortsätta resa! Men när jag kom ut från Arlanda kom min pappa springandes emot mig med liiite glansiga ögon, gav mig världens längsta kram, och efter en stund lyckades han med sprucken röst få fram jag är så glad att du tog dig hem helskinnad. Då mådde jag lite bättre.
Sen kom jag hem till mamma och åt potatismos, köttbullar och lingonslylt! Lovely! Sen låg jag och mamma och pratade i hennes säng tills vi somnade. Så jag har faktiskt inte sovit i min egen säng ännu. Men det kan man ju göra närsomhelst.
Och tydligen är jag fortfarande inställd på Thai-tid, för jag vaknade klockan sex på morgonen, typ en halvtimme sen. Då är klockan runt elva i Thailand. Så nu sitter jag och kollar på Conan O'brien och njuter av att äntligen få ha min egen dator.
Det har verkligen varit en sjukt rolig resa, och jag har träffat en massa sköna människor och sett helt amazing saker (Taj Mahal är lätt på topp 5-listan). Det som känns mindre bra är att nio veckor aldrig hat gått så snabbt, och en halvtimme efter att jag kom hem igår så kändes det redan som att jag aldrig varit borta. Resan känns redan avlägsen. Lite tråkigt.
Och fan va kallt det är!!! tydligen var det 18 grader när jag landade igar. BULLSHIT!! Jag höll på att frysa ihjäl! Men det är sol i alla fall. Nånting får man vara glad för.
Ja, det var det. Tack så jättemycket för att ni har följt resan och skrivit en massa underbara kommentarer. Nu ska jag försöka få lite liv i min gamla blogg, och senare idag blir det kläddtvättning och kramkalas med alla kompisarna! Som jag har saknat er!
Åh va sorgligt det här är! Jag hatar avslut, avsked är ganska okej, men avslut...näe.
Okej men...hej då...
Sista kvallen pa resan
Jag tror inte att jag kommer fa igen min vaska. Jag har en massa boxningshandskar som tar upp all plats. Och supermycket annat skit som jag har kopt.
Men hur som helst, jag kanske borde beratta lite om mina dagar i Bangkok. Dom dagarna har sett ganska lika ut. Jag gar upp vid tio, glider upp pa taket och chillar vid poolen ett par timmar, sen tar jag en dusch och shoppar hela eftermiddagen, sen gar jag ut och festar med nagra britter och en irlandare som jag blivit polare med. Och sa ater jag nar jag ar hungrig. Det passar mig perfekt.
Forresten stotte jag pa Paul (fran KL-bilderna lite langre ner) for en stund sen. Varlden kan vara lite liten ibland. Han flyger ocksa hem imorgon sa vi stod och jamforde angestnivaer en stund.
Men ja, nu ar resan i stort sett over. Jag kommer nog skriva ett sista inlagg imorgon kvall nar jag ligger i min egen sang. MIN EGEN SANG! wooohooo!
Det har varit en helt amazing resa, jag har redan glomt bort en massa av den sa jag kommer nog behova kolla igenom bilderna ett par ganger nar jag kommer hem.
Jag har en angestklump i magen kande jag nu. Usch.
Samtidigt ser jag sjukt mycket fram emot att traffa alla dar hemma! Jag laste nagra av mina vanners bloggar idag och borjade nastan grata. Jag saknar er sa sjukt mycket!!!!
Nu har jag faktiskt ingen aning om vad jag ska skriva. Jag ska nog ga och lagga mig och hoppas att angestklumpen blir mindre.
Puss pa er alla! Vi ses snart!
Bangkok och sant
Jag insag precis att datorn jag sitter vid har varldens segaste tagentbord sa det har inlagget kommer inte bli langt.
Hur som helst, hotellet jag bor pa har takpool! Nagot som verkligen behovs med tanke pa att min underbara branna har forsvunnit! Fraga mig inte hur men sa ar det. Det varsta ar att det ar mitt ansikte som ar blekast...jag sorjer. Och regnperioden borjar dra in over landet, men pa nat satt ska det nog losa sig.
Min helg i Bangkok kommer nog bara besta av att sola pa formiddagarna och shoppa pa eftermiddagarna, typ som idag. Eftersom jag var har for en manad sen hann jag hitta en massa saker jag ville kopa, vilket var great. Tji fick jag for att jag var for lat for att bara runt pa det i en manad, for att nu var det vissa saker som inte fanns langre. Jag sorjer det ocksa. Men istallet har jag kopt en massa annat fint! Tishor och skor har nog varit dagens tema. Imorgon blir det...allt annat skit.
Av alla saker ni kan kommentera pa sa blir det sjalvklart katten. Det ar darfor jag alskar er, mina vanner.
Nae jag har nog inte sa mycket mer att beratta just nu. Jag har forresten helt fortrangt att jag aker hem om ett par dagar. Det blir nog inte av. Vi far se om jag forsover mig pa mandag morgon. Av ren vilja.
Men jag saknar er dock! Sa jag vaknar nog i god tid.
Sista helgen borjar...nu! Hej da!
Fran Perenthians till Koh Chang
Alltsa, Arvid och jag paborjade resan fran Perenthians pa morgonen den 26:e, 38 timmar senare (alltsa pa kvallen den 27:e) var jag framme vid mitt boende pa Koh Chang. Ja, jag reste 38 timmar utan att stanna i mer an tva timmar pa ett stalle. Herregud det var bland det varsta jag varit med om, men samtidigt en sjukt cool upplevelse. Sa har gick det till:
Baten: Vi tog en bat fran on vid atta pa morgonen, som tar oss till fastlandet. Vi har snackat ihop oss med en gammal skotsk gubbe som ocksa ska till Bangkok, och bestamt nar vi kommer till fastlandet sa ska vi dela taxi upp till den thailandska gransen. Sen hakar en britt pa ocksa. Batresan gar bra och nar vi kommer till fastlandet kakar vi frukost och hoppar i en taxi.
Taxin: Nu ar klockan runt nio skulle jag tro. Vi aker taxi i en och en halv timme ungefar, och hoppar av nar vi kommer till gransen. Att ga over gransen tyckte jag skulle bli lite coolt, det ar en ganska haftig grej att gora, for man marker ganska skarpa skillnader sa fort man har kommit over. Det var ju inte sa javla coolt och roligt nar vi kommer fram till passkontrollen och jag ger dom mitt pass. Det sitter tre pers i det dar baset, den forsta kollar pa mitt pass, scannar det, kollar pa mig, ler lite och visar det for dom andra som borjar skratta. Jag har en ful passbild okej?! Shit...men dom skrattade lite at Arvids pass ocksa, da kandes det battre.
I alla fall, vi gar over gransen bort till tagstationen. Klockan ar da halv tolv (dvs efter att man stallde klockan bakat en timme till thailandsk tid) och vi far veta att det gar ett tag till Bangkok om en timme. Perfekt! Men sen far vi veta att 1:a och 2:a klass ar fullbokade, men att det finns platser i 3:e klass. Det fick duga med tankte pa att vi inte hade nagot intresse av att hanga vid gransen i ett par dagar. Vi koper biljetterna till 12.30-taget. Sen fragar jag av ren nyfikenhet vilken tid vi kommer vara i Bangkok. 08.30 imorgon bitti blir svaret. OJ. 20 timmar i 3:e klass, det var bara att bita ihop.
Taget: Vi hade forestallt oss ett riktigt skittag. Vi skulle fa dela plats med en massa kycklingar och Arvid skulle fa ha en get i knat hela vagen. Men tack gode gud var det inte sa. Men det var inte langt ifran. Det var packat i vagnen som sag mer ut som en tunnelbanevagn fran 70-talet. Man hade inte ett eget sate utan satt tva och tva pa sma bankar som var vanda mot varandra sa att man satt i grupper om fyra. Det kom forsaljare titt som tatt med mat och en massa konstiga grejer. Efter nagra timmar borjade vi bli riktigt hungriga, sa vi gled bort till restaurangvagnen. Det blev en riktig raddning. Dar var det lugnt och skont. Nar vi hade atit bestamde vi att vi hellre stannade kvar i restaurangen an att ga tillbaka. Men vi behovde nagot att fordriva tiden med. Det fick bli Chang. Det funkade hur bra som helst. Men efter nagra timmar stangde dom restaurangen, personalen skulle namligen sova dar. Sa vi gled tillbaka till vara platser och tankte forsoka sova lite. Jag sov nog aldrig mer an 10 minuter i strack. Det var asjobbigt, men man far ta vara pa de bra stunderna. Som nar Arvid somnade sittandes utan att luta sig mot nagot och borjade svaja fram och tillbaka. Han var precis pa vag att skalla den sota farfarn som satt bredvid honom nar han nickade till och vaknade. Jag och farfarn skrattade hogt. Arvid somnade om mot vaggen.
Saklart blev vi av nagon anledning ett par timmar forsenade, sa resan tog 22 timmar. Helt madness. Nar vi gick av pa morgonen strax innan tio sa satte vi oss pa stationen och kakade och kollade pa wrestling pa en storbildsskarm. Det var soft.
Men sen var det dags for mig att ta mig vidare till Koh Chang. Arvid foljde med mig till stationen dar jag kopte bussbiljett till kusten, och sen var det dags att saga hej da. Sjukt trakigt med tanke pa hur kul vi hade haft, men jag var inte sugen pa att spendera atta dagar i Bangkok. Dessutom sa far jag traffa Arvid om en dryg vecka igen pa jobbet. Men tack Arvid, for att du var ett sjukt roligt sallskap, jag ar jatteglad att jag fick uppleva Malaysia med dig! Full JAVLA rulle! :D
Ja det hande inte sa mycket pa bussen, jag forsokte sova lite, men aterigen blev det bara sma snuttar med somn. Nar jag val kom fram till kusten hann jag precis med den sista baten for dagen. Annars hade jag nog hoppat i vattnet och simmat hela vagen. Nar jag val satt pa baten var jag sa trott att jag ville borja grata, typ grata mig till somns. Men jag lyckades halla mig vaken och tarfri. Nar jag hoppade av baten blev det en timmes taxitur till Treehouse, dar jag bor nu. Jag slangde i mig lite mat och gick och lade mig pa en gang.
Nar jag kom in i min lilla hydda sag jag att en liten katt hade foljt efter mig. Det var val gulligt, men nu ville jag faktiskt vara i fred, sa jag slangde ut den. Precis nar jag ska stanga dorren sa kollar jag ner, och dar star den igen. Jaha, lite brister i bygget marker jag. Okej, den kan val fa stanna tankte jag, anda tills jag slappte ner flarparna pa myggnatet som var uppspant over sangen. Da borjar katten leka med natet som satan! Da insag jag att den formodligen kommer hugga mig i foten mitt i natten. Sa jag kastade ut den igen. Efter fjarde gangen forstod den vad som gallde. Da dackade jag stenhart.
Forresten, ni vet hur man kan kanna sig lite smutsig nar man har rest ett tag? Jag kan tala om att efter 38 timmar hinner man bli riktigt javla acklig!!! Jag har nog aldrig kant mig sa acklig i hela mitt liv. Iofs kande jag mig ganska acklig nar Arvid droppade en liten sjogurka i min bikiniunderdel nar vi snorklade, men det har var fan varre!
Hur som helst, det som ar kvar nu pa mig sista vecka ar att jag ska forsoka bli brun i ett par dagar till (brannan har hunnit komma och ga flera ganger om), sen ska jag till Bangkok och gora slut pa alla mina pengar, sen kommer jag hem till er mina alsklingar!!!! Om 7 dagar ar jag i Sverige! Jag ska forsoka skriva ett par ganger till innan jag kommer hem. Era kommentarer har varit helt sjukt underbara, skriv garna mer nu i slutet nar jag ar ensam igen, det ar kul att hora fran er. Men inget kanslomassigt trams! Jag blir bara tarogd nar ni skriver en massa gulliga grejer.
Alla SMS och mail har forresten ocksa varit guld varda.
Puss puss puss puss pa er allihop!
Och sa var det Perenthians ocksa
Arvid och jag akte buss over natten for att komma till nordostra kusten, dar vi skulle ta baten ifran. Vi kommer fram strax efter fem pa morgonen och koper vara batbiljetter. Asnice. Vi far sen reda pa att det inte finns nagra bankomater pa on, och att vi maste ta en taxi till narmaste bankomat innan vi aker over. Mindre nice, men det funkar. Nar vi har suttit i bilen ett par minuter sager chaffisen: You come early, still drinking. Jahaaa, okej. Du ar alltsa berusad? GREEEEEEAT! Men han verkade veta vad han gjorde, anda tills fem sekunder senare da bilen gar sonder. Wait, I get new car sager han och lubbar i vag. Dar sitter jag och Arvid, mitt pa vagen i en overgiven bil. Sen kommer han med en annan bil och resan fortsatter. Salongsberusningen maste ha gjort att han kande att han kunde oppna sig for oss, for helt plotsligt borjar han prata om sin dotter. My daughter leave, and she never come back. VA FAN SVARAR MAN PA NAT SANT?! Jag och Arvid lyckades fa fram lite mummel, ett par aawww, och kanske ett sorry :S
Vi kunde till slut ta ut pengar, ta oss till on och hitta nagonstans att bo. Panorama! We love Panorama! Det var kanske inte det fraschaste, men det var sa mysigt, och en av tjejerna som jobbade dar var sa sot att jag funderade pa att packa med henne nar vi skulle darifran.
I ovrigt gjorde vi inte sa mycket pa on. Kastade frisbee i vattnet en hel dag, lag och stekte lite da och da nar vi inte plaskade i vagorna. Vi akte faktiskt och snorklade en hel dag ocksa. Akte runt i en bat och stannade vid olika stallen (som var onodigt nara varandra) och sag skoldpaddor, hajar, clownfiskar och en massa andra fiskar som jag inte har nagon aning om. Men det var asnice. Lite laskigt var det iofs nar jag hoppade i vattnet och killen som korde baten borjar kasta i brod runt omkring mig sa att alla smafiskar (det var huuur manga som helst!!!) omringar mig och borjar kaka. Sen blev dom lite val narganga och det var en som bet mig pa magen! Da fick jag panik och simmade snabbt som fan darifran. Det var anda ganska kul, och det var inget farligt bett, men det var ganska obehagligt och jag vill nog inte gora om det.
Och killen som korde baten var hog. Vem ar inte hog i Sydostasien?!?!?! Jo det skulle nog vara jag! (och arvid) Herregud vad de roker pa, och det ar sjukt manga backpackers som inte pratar om annat an droger. Det skulle vara kul att nagon gang prata om nat annat, jag kanner mig namligen sjukt UTANFOR!
For att gora var resa lite roligare bestamde Arvid och jag att vi varje dag skulle fira nagot. Resultatet utav det blev inte sa markvardigt, skillnaden var val att det konsumerades en massa efterratter varje dag. "vi firar ju faktiskt" blev ett uttryck som anvandes mycket.
Vi chillade mest, vilket var asnice. Jag tyckte inte alls att det var kul att aka darifran, men Arvid skulle upp till Bangkok, och da tankte jag att det ar lika bra att fa sallskap hela den langa resan, istallet for att jag ska stanna kvar sjalv pa on och sen aka sjalv till Bangkok. Jag skulle ju vidare till Koh Chang hade jag kommit fram till den veckan. Det ar en o som ligger nagra timmar fram Bangkok, nara och bra infor hemresan.
Resan till Bangkok ar vart ett eget inlagg! Det kommer alldeles strax :) Jag har inga egna bilder att lagga upp fran on, men jag googlade en sa att ni far se hur fint det ar!

Lite bilder fran Kuala Lumpur

Okej, har star jag framfor en byggnad som jag inte vet ett jota om. Anledningen till det ar att det finns sjukt fina byggnader i Kuala Lumpur med ascool arkitektur, nagot som jag kan ha kommenterat nar jag och Sarah var pa vag nanstans. Hon sager: ja det hade jag inte tankt pa, stall dig har sa tar jag en bild pa dig med en fin byggnad. Problemet ar att det har ar typ stans trakigaste byggnad! Men skit i det och lagg istallet marke till hur brun jag ar.

Det regnade (som det gor varje dag i KL) och jag lyckades fanga en bild pa en taxi som ranner genom var oversvammade gata.

Har chillar vi i ett av dormrummen pa hostelet. Jag verkar sta och gomma mig bakom Paul (fraga mig inte varfor) Abby sitter pa sangen, och bakom henne kan vi skymta Alex. Eller som jag och Arvid kallar honom, bonden. Han ar en san dar storig manniska som bara sager konstiga saker. I Alex fall med dialekt ocksa, han kommer fran Trollhattan. Till exempel sa ska Alex flytta till Manchester for att: "Jag gillar fotboll." Och nar vi var ute raggade han pa nagra tjejer fran Manchester for att: "Det kan vara bra att lagga ut lite krokar." Men skit i Alex och lagg istallet marke till hur brun jag ar.

Dom tva sma figurerna som star pa den dar bron ar jag och Chris. Sarah tyckte det skulle bli en bra bild. Den blev val helt okej. Kul grej ar att Chris ar hojdradd som satan, och nar det har bilden tas sa haller han ett hart grepp om min rygg och sager: "Du skulle bara vaga putta ner mig, da drar jag dig med mig i fallet!" Vi klarade oss finfint.

Har sitter Abby, jag, Chris och Sean och vantar pa att filmen ska borja. Vi hade fatt genom regnet sa alla var ganska blota, sen satte vi oss i en biosalong med varldens jakla AC. Fan va kallt det blev. Men skit i det och lagg istallet marke till hur brun jag ar.
Nu har ni fatt lite ogongodis. Ses om en vecka!
Lite tidsfordriv
Tjena!
Sitter pa ett internet cafe och vantar pa att arvid ska blir klar med sitt inlagg pa resedagboken. Han har inte uppdaterat pa huuur lange som helst, sa det tar ett tag. Jag ska egentligen vara ute och shoppa skor nu, men Malaysia visade sig vara som flera andra asiatiska lander pa det sattet att det inte finns en enda sko i en enda affar som har storre storlek an 39 (! diskriminering om inte annat). Jag har aldrig i hela mitt liv velat ha mindre fotter (for att jag ar alldeles for lang for att ha det), men nu ar jag inte helt nojd med situationen. Men jag trostkopte ett par shorts, och i Bangkok ska jag jag kompensera bristen pa skor med en massa andra klader. Sa det sa!
Arvid och jag har varit extremt duktiga sen vi mottes upp har. Vi har skaffat ett nytt soundsystem (en risig cd-freestyle, nagra branda skivor kopta pa marknaden och hogtalaren som jag och haive kopte i sverige) och sa har vi tagit reda pa ett viktigt telefonnummer (McDonald's hemkorningsnummer, oppet 24 timmar om dygnet). Freestylen har for ovrigt fjarrkontroll ocksa. Ni kanske ser vart det har leder. Allt ar ordnat for att vi ska behova gora sa lite som mojligt. Typ bara chilla pa rummet och lyssna pa musik och kaka Big Macs! Sjukt nice!
Vi insag namligen att vi skulle behova alla dessa latmask-prylar, eftersom vi har misslyckats tva dagar i rad med att ta oss upp vid atta-snaret for att aka och kopa biljetter for att komma upp i Petronas Towers. Det skulle ju ga mycket lattare om man kunde satta pa lite musik och fa frukost pa sangen innan man gick upp!
Men vi kommer tyvarr inte fa tillfalle att aka upp i tornen i alla fall, for idag kopte vi bussbiljetter till Malaysias nordostra kust, dar vi sen ska ta baten ut till Perenthian Islands! Jag har till och med kopt vattenavvisande kompressliknande skydd for mitt ben. Jag SKA bada. Vi skulle aven inhandla nagon slags rengoringssprit, typ alsolsprit. Det var nara att vi tog 95%:ig alkohol. Jag skulle nog kapat av benet i ren panik om nagon hade forsokt "gora rent" med nat sant. Nae horni, lek inte med eld eller varma motorer. Det far bli dagens visdom.
Men nu tror jag att jag och Arvid ska gora det vi ar bast pa: branna alldeles for mycket pengar pa att gora typ inget. Eller jo! Igar var vi pa tivoli! I ett kopcentrum! Helt amazing att aka berg- och dalbana upp och ner inomhus. Sen hade dom dock en annan attraktion dar som inte var lika rolig, man stannade upp och ner alldeles for lange, i saten som gjorde ont. Mina axlar ar fortfarande omma, och direkt efter att vi hade akt var vi tvungna att ta en halvtimmes paus och bara forsoka halla frukosten nere. Ja, man ar ju inte 8 bast langre...
Men det maste nog ha varit mer smartsamt for Arvid, han plankade in. Maxlangden for att aka allt som var det minsta roligt var 195 cm. Arvid gissade att han ligger nanstans mellan 198 och 202 cm. Great. Men det var lugnt, for nar dom bad honom mata sig mot en stolpe dar 195 cm var uppritat med ett strack, sa lutade han sig lite och bojde pa benen litegrann. Jag forsakrade aven personalen om att det var okej genom att saga att det bara var hans har som stack upp lite over stracket. Nemas problemas!
Haha vi spenderade ocksa asmycket pengar pa att forsoka fanga upp ett skitgulligt gosedjur i en glasmonter med en san dar kloliknande grej. Det gick helt at helvete, personalen gick forbi och bara skrattade at oss. Sa nar vi gick och shoppade idag letade Arvid efter ett fint gosedjur att kopa som trost, men det blev inget inhandlat. Va fan skulle han gora med det liksom?
Nae nu har ni fatt mer an nog att lasa om vara upptag, vi hors snart igen!
Pussar och kramar!!!
Kuala Lumpur och snabba svangar
Heeeeej!
Nu har jag varit i KL i fem sex dagar ungefar och jag alskar det! Jag insag nar jag kom hit att jag ar trott pa att aka runt och gora turistgrejer, kolla pa tempel och sant, sa jag bestamde mig for att jag bara skulle chilla. Helt ratt beslut for ovrigt. Ska forsoka sammanfatta senaste veckan lite snabbt, men det finns som vanligt sa mycket att beratta. Vi far se vad som kommer med.
Jag kom hit i sondags, och i mandags mellanlandade nagra kompisar fran Sverige har innan de akte vidare till Thailand. Da fick jag sallskap hela dagen, vilket var asnice. Hade ju inte riktigt vant mig vid att vara sjalv an. Vi skulle vara lite turistiga da i alla fall och aka upp i Petronas Towers. Men sjalvklart ar dom stangda pa mandagar av nagon anledning. Dom var fina utifran dock. Tack sa mycket Tabbe & co for att ni gjorde min forsta dag pa egen hand till en riktigt bra dag!
Jag har bott pa ett litet hostel mitt i China town som kostar mig 23 kr per natt, och da delar jag rum med fem andra tjejer. Det ar asnice! En sak jag upptackte ganska snabbt var att nar man reser ensam, sa reser man faktiskt sallan ensam. Redan i mandags kvall hade jag lart kanna en massa skona manniskor, och faktiskt redan hittat en ny resekompis! Sarah, 31 ar gammal fran England. Hon ska resa aslange och hade inget battre for sig sa vi bestamde oss for att spendera mina sista veckor tillsammans. Tillsammans med nagra andra skoningar, bland annat Abby och Chris har vi chillat i KL. Tydligen regnar det nastan varje dag har, vilket egentligen suger riktigt hart, men nar man ar i en storstad sa kan det vara ganska nice anda. Vi har till exempel passat pa att ga pa bio, sitta och fika riktigt lange, ga ut och spela biljard och festa lite, och legat inne en hel dag och kakat chips och choklad!
Sarah och jag hade tankt att aka upp till ett par riktigt fina oar i norra Malaysia, The Perenthians, detta var innan hon for ett par dagar sen namnde att hon hade hort talas om en stor fest i Thailand som heter full moon party. Jag tankte bara jo tack, den vet jag allt om. Det visade sig att bade hon och Abby jattegarna ville dit, och jag tankte hanga pa i brist pa annat att gora. Visst kunde jag aka till Perenthians sjalv, men det lat battre att kora full moon med dom ett par dagar och sen aka ner alla tillsammans. Precis nar jag borjade vanja mig vid tanken att aka fram och tillbaka mellan Thailand och Malaysia ett par ganger sa far jag ett sms. Fram vem da? Jo, Arvid!
I sms.et stod det att han flyger in till KL samma kvall. Jag motte upp honom morgonen efter (vilket var igar), och efter nagra timmar var det klart att jag och Arvid ska njuta av Malaysia i ett par veckor till, istallet for att jag ska till Thailand och att han ska aka runt sjalv. Sarah och Abby var hur trevliga som helst, och full moon hade nog blivit skitkul, men jag har verkligen fastnat for Malaysia, och skon-arvid ar inte sa pjakig :P
Sa nu ska vi kolla runt lite till i KL innan vi drar till The Perenthians och tavlar i vem som kan bli brunast! VI bada ar astaggade!
Mitt ben fortsatter laka sakta men sakert, typ. Jag har en harlig blandning av brun brand hud, och illrosa ny hud. Det blir nog sommarens trend skulle jag tro. Sa lange jag kan sola och bada om nagra dagar sa ar jag helnojd. Vem behover lakarvard nar man kan ta hand om sig sjalv liksom?
Jag vet att det blir en massa text nu och inga bilder, jag hoppas ni star ut iaf. Sarah har tagit lite bilder som jag kommer fa sa smaningom, och nu far jag snylta pa Arvids kamera, men for tillfallet finns det inte sa manga bilder att lagga upp. Ni far googla Malaysia helt enkelt :P
Jag njuter av min resa som bara den just nu, men era mail och sms ar verkligen underbara! Massor med karlek till er alla, vi ses jattejattesnart!!
Puss puss puss puss puss!
Nagra farval och ett nytt land
Hej hej! Katta har.
Det har redan gatt en vecka sen sist, jag ska forsoka uppdatera sa gatt det gar. Den storsta nyheten ar nog att jag fran och med idag reser pa egen hand. Ja, kara vanner, Haive ar just nu i Bangkok och vantar pa att fa aka hem till Sverige. Bli nu inte oroliga, det var ingen hemsk tragedi som fick henne att vanda hem, men har man hemlangtan sa har man, och jag ar glad for hennes skull att hon far komma hem. Jag sjalv ar i Malaysia nu, och resan fortsatter i tre veckor till, fran och med imorgon. Jag ska forsoka beratta lite om vad vi har varit med om den senaste veckan.
Ja, Vietnam var det alltsa sist. Jag vill inte vara elak eller sa men Vietnam var helt enkelt inte var grej. Inte en manniska kan prata engelska, det mesta blev dyrt och krangligt far var del pa grund av brist i kommunikationen. Vi bodde i vad som kandes som en liten by, vilket faktiskt var ganska mysigt, forutom att strommen gick tre ganger per dag. Mindre mysigt. Och sa osregnade det forsta kvallen vi var dar.
Pricken over i:et blev aven att precis nar jag hade blivit frisk (jag hade ett par sjukdagar i Thailand som gjorde att jag inte kunde bada) sa branner jag mitt ben pa en valdigt varm del av en vespamotor. Fick lite brannskador som maste laka innan jag kan ge mig ut i saltvatten. Sa jag har alltsa inte badat alls i Vietnam. Jag har forsokt sola lite, men att inte fa svalka sig i havet ar bara deprimerande. Sa jag har spenderat min tid med att ligga i en hangmatta och lasa en bok. Faktiskt hur skont som helst. Men nu tanker jag hanga i storstader tills jag far bada igen.
Just det, Haive lyckades bli magsjuk igar. Det passade mindre bra eftersom vi spenderade hela gardagen med att aka bat och buss.
Och vilken bussresa sen! Bland det varsta jag varit med om! En resa som skulle ta sex timmar tog istallet atta. Dels for att det tog en halvtimme att lasta pa en cyckel som skulle med. Dels for att vi en stund senare skulle tanka, vilket av nan anledning tog en halvtimme till. Senare pa kvallen kom vi till et stalle dar vi skulle stanna och ata. Dar fick vi sta i en timme innan vi blev ivagdragna till en annan buss, for da var det tydligen ett byte. Fly forbannade blev vi iaf, och hade dom kunnat engelska hade vi skallt ut dom rejalt.
Under hela resan hade vi en psykopat-mormor framfor oss ocksa. Nar hon sag mig ge lite pengar till Haive som skulle kopa vatten, sa vande hon sig om och kupade handen framfor ansiktet pa mig som en tiggare. VARFOR SKULLE JAG GE HENNE PENGAR?! Hon hade tydligen rad att kopa bussbiljetten, och tio minuter tidigare hade hon suttit och tryckt i sig en massa godis. Ge henne pengar? Glom det. Sen spenderade hon resten av resan med att mumla och formodligen svara en hel del at oss. Vi gjorde detsamma.
Sa kom vi antligen fram till Ho chi minh. Dar sov vi pa flygplatsen (igen) och imorse hittade jag biljetter till Kuala Lumpur, svinigt dyrt vart det tyvarr, men nu ar jag har. Mitt och Haives farval var lite val stressat, eftersom jag kopte min biljett precis nar dom borjade slappa pa folk pa planet, sa vi checkade in tillsammans, sen var jag tvungen att springa ivag till min gate. Det har nog inte riktigt sjunkit in annu att jag reser sjalv.
Jag kommer sakna dig vannen! De senaste sex veckorna har varit grymma!
I ovrigt kan jag saga att Malaysia hittills har varit helt amazing (och jag har bara varit har i nagra timmar), jag far skriva mer om Kuala Lumpur om nagra dagar, nar jag har sett lite mer av staden, men det badar gott.
Nu tankte jag hitta nat billigt vandrarhem att bo pa, precis lagom till att jag hor att en storm har dragit igang ute. Ah vad jag alskar sant har!!
Imorgon ar det bara 21 dagar kvar! Alskar att resa runt sa har, men fan vad jag saknar er! Delade kanslor....
Pussar och Kramar till er alla!
Vietnam
Tjenna! Katta har.
Till att borja med kan jag saga att ni aldrig skulle kunna gissa exakt vad vi gor nu, och vart vi ar. Sa jag tanker tala om det for er. Vi ar pa en liten o utanfor Vietnam som heter Phu Quoq, pa ett litet litet internetstalle, som ar fullt med sma barn. Barn som for ovrigt verkar ha lagt hela sin veckopeng pa att kunna sitta och spela dataspel med extremt hog volym. Det kanns som att sitta mitt i ett virituellt krig. Det ar inte sa coolt som det later.
Forresten sa ar vi aterigen endast tva stycken som reser runt. Johanna, Elin och Hasse akte tidigt igar morse. Vi saknar er redan! Det var riktigt roligt att hanga med lite folk hemifran, dock jobbigt att saga hej da, som vanligt.
Just det, vi har varit i Bangkok ocksa! Har gar det undan ma jag saga. Efter Koh Tao akte vi namligen hela ganget till Bangkok och spenderade tva dagar med att shoppa och att aka runt och se olika buddhor. Helt amazing och jag ser sjukt mycket fram emot att fa aka dit igen i borjan av maj.
Var resa fran Bangkok till Phu Quoq var...intressant. Vi akte till flygplatsen igar pa formiddagen med alla vara vaskor, och inga biljetter. Vi var overtygade om att alla resebyraer forsokte blasa oss och att vi kunde fa ett mycket battre pris om vi kopte biljetterna pa flygplatsen. Nar vi kom dit och kollade runt lite upptackte vi att alla biljetter vara dubbelt sa dyra. Helvete.
Som tur var letade vi lite till och hittade sen en hyfsat billig biljett. In your face!
Resan gick till en stad i sodra Vietnam som heter Ho chi minh. Vi kom dit runt sex pa eftermiddagen. Nasta plan till on gick klockan sex pa morgonen. Great! Efter att ha akt runt lite i stan (taxi ar for ovrigt dyyyrt i Vietnam) akte vi tillbaka till flygplatsen. Check-in var klockan fem. Sa vi bestamde oss for att helt enkelt chilla pa flygplatsen. Nemas problemas.
Sa dar lag vi utstrackta pa nagra stolar och forsokte sova. Roligt nog blev vi vackta ungefar varannan timme av att nagon skulle stada nagot exakt dar vi satt. Men till slut blev klockan fem och vi kunde checka in och sa smaningom aka ivag. Jag tror stenhart pa att det ar nagot alla borde gora atminstone en gang i sitt liv. Overnatta pa en flygplats.
Nu bor vi valdigt enkelt pa stranden, i vad som ser ut som en hydda. Vi ar omgivna av folk som inte kan ett ord engelska, och man maste ha nagot slags fordon for att ta sig nagonstans dar det finns lite civilisation. Underbart!
Personligen ar jag bara intresserad av att ligga pa en strand hela dagarna och bli brunare.
Idag ar det exakt fyra veckor kvar till hemresan. Hoppas ni kan halla ut ett tag till. Jag sjalv kanner stress over att det ar sa lite tid kvar!
Saknar er alla och tanker pa er! Pussar och kramar! // Kattouuu
Bangkok nasta!
Sitter har vid en dator nere vid hotellets reception.
Vi har legat och glassat i solen idag for att suga till oss den sista fargen innan vi i morgon bitti drar oss vidare till staden Bangkok (alla 5). Baten tar oss till fastlandet och den gar kl 10.00. Vi kommer fram tva timmar senare och kl 13.00 gar bussen direkt till Bangkok. Efter 8 timmars resande ska vi kl 20.00 vara framme i staden.
Dar ska vi stanna tills pa lordag da vi skiljs at. Johanna, Elin och Hasse ror sig hemmat medan jag och Katta beger oss ut for nya aventyr. Destination: Vietnam.
Hoppas ni alla mar bra och inte saknar oss allt for mycket, jag saknar er dock jatte jatte mycket! Men vi ses och hors snart igen!
Much love, Havvelidutsan.
Thai filmkväll!
Duschad och fräsch sitter jag här på våran sköna soffa och lyssnar på Michael Jackson. Hasse sitter på balkongen och spelar gitarr och tjejerna är i rummet bredvid och.. nä, jag vet faktiskt inte vad dom gör.
Datorn är helt sandig, precis som allt annat i vårat rum.
Vi ska snart ut och äta gott och sedan köpa någon piratkopierad film för att sedan ha filmkväll. Japp, Thai filmkväll. Slå den om ni kan!
Nu ska jag gå och kolla vad tjejerna har för sig.
Utsikten från våran balkong.

Much love, Hävvan.
En snabb uppdatering.
Just nu sitter jag (Haive) vid Hasses dator, SVENSKA DATOR. ÅÅÅÅÅÅÄÄÄÄÄÄÄÄÄÖÖÖÖÖÖÖÖ (det var länge sen). Tjejerna fixar och trixar med deras utseende (jag är klar) så därför passar jag på att blogga lite för er people.
Tiden i Thailand började med att vi landade i Bangkok men gav oss med en gång iväg till ön Kho Phangan där vi träffade upp Hasse, Elin och Johanna. HELT UTZIGT UNDERBART ATT FÅ ÅTERFÖRENAS IGEN! Efter 5 underbara dagar begav vi oss alla 5 utzisar till den lilla lilla ön Kho Tao. Nu har vi varit här i 2 dagar och blivit allt för bruna (Haive = brunast, Johanna = röd, resten = nyanserna mellan brunast och röd). Hur som helst, solen skiner och vi glassar på. Nu ska vi ut och äta gott. Men innan det ska jag försöka bjuda på lite bilder från våran tid i Thailand.
Kho Phangan
Kho Tao
Och slutligen, jag saknar min Trinie, mest! Kärlek till dig!
Much love, er Haive
Off to Thailandoouu
Vi sitter har packade och redo for att ikvall bege oss till landet Thailand. Vi ar valdigt glada over detta da indierna borjar ga oss pa nerverna. Och aven for att aterforenas med vara kara vanner.
Hoppas alla ni dar hemma mar bra, vi saknar och tanker pa er.
Och som svar pa nagra av era kommentarer:
Nej Hawe, Katta har inte tagit emot nagra droger och ja, du hann fore oss till Thailand, men hann aven fore oss hem. HA! (Och vi lar ju vara en aaaaning brunare an dig)
Och ja Mariou, paljetter is the shit!
Manju, vi tanker pa dig, oroa dig inte. Det finns en massa look-a-likes har.
FILLE! sluta citera barbados latar. Inte okej!
Ja Jossan, jeans ar hemskt, men iv har till och med sett indier idrotta i jeans. Usch.
och slutligen, till anonym, vi ses i morgon. BITCH!
kom ihag, kommenetera mera!
Much love, Utz och utzis.
Forsta dagen i Mumbai
Vi var nu i en storre stad och kande oss darfor annu mindre. Vi visste inte riktigt vad vi skulle gora i denna gigantiska stad sa vi bestamde oss for att ge oss ut pa te jakt. Vi gick och gick pa manga indiska gator utan nagot resultat. Vi hamnade i stallet pa nagot som heter The gate of India. Dar tog vi oss en liten bat trip och blev bjudna pa indisk glass av nagon kille. Men vi tackade nej.
Nar vi kande oss klara vid denna gate gick vi vidare. Vi hamnade strax efter 3 turister och bestamde oss for att folja efter dessa 3 stackare som maste trott att vi var sjuka i huvudet. Vi antog att de kande till staden battre an oss men efter att ha gatt ett bra tag fick vi klara oss pa egen fot igen.
Vi gick och gick och hamnade denna gang pa en indisk biograf. Dar blev vi fast i 3 och en halv timme da vi sag filmen Jodhaa Akbar. En unik upplevese och vi forstod inte ett enda ord.
Nar vi kom ut fran biografen var det morkt, men detta skulle inte satta stop for varat sokande efter te. Vi gick och gick och gick da Katta plotsligt sag en liten skylt dar det stod "tea bazaar" pa. ANTLIGEN!
Sa nu har vi kopt ett ars forbrukning av indiskt te och ar glada och nojda.
Much love Haive och Katta